pickford

som jag skrev här. Lite för att mitt liv är helt ointressant just nu och det knappt händer någonting som är värt att skriva om. Jag tänker knappt längre. Dagarna ser verkligen precis likadana ut och jag är rädd att jag fastnat i något slags "det-här-är-livet-efter-det-att-barndomen-är-slut-kris". Men det är väl när det är grått och tråkigt som man skriver som bäst? Brukar inte de som författar eller skriver vara arga eller ledsna eller irriterade över någonting? Hur ofta läser man egentligen om någonting som är kul? Dagstidningarna skriver ju bara om det som är problematiskt. Alla negativa saker ska framhävas eftersom att det är det som är värt att göra någonting åt. Det enda som inte har någon negativ framtoning i en dagstidning är kultursidorna - de som ska vara underhållande. Tro mig, inte har jag blivit underhållen av dem någongång och då är jag ändå inte kulturellt handikappad. Böcker då... hur ofta läser man en rolig bok. Den enda bok jag kan komma på som kan klassas som rolig är Populärmusik från Vittula och den har jag inte ens läst...

Jag är inte bitter.